Trots att det är mer eller mindre officiellt att zombies nu vandrar ibland oss så har ingen större panik utbrutit, konstigt nog. Det beror kanske på att man inte kallar farsoten för dess rätta namn, utan istället för att säga zombies så kallar man dem för "drabbade" eller "smittade".
Men alla pratar förstås om utbrottet. Hittills verkar det, som ni ju säkert har märkt själva, som om utbrottet går väldigt långsamt.
Idag stod det i tidningen att en hel familj blivit biten av barnvakten (vad sägs om det som en skräckfilmsidé?) och vårdas på sjukhus.
Jag har pratat med min kompis K som är sjuksköterska och hon berättade att de har inrättat specialavdelningar på alla större sjukhus där de förvarar drabbade som kommer in medan läkare och forskare desperat försöker finna ett sätt att bota dem. Jag och K vet ju att det inte finns någon bot men det går inte resten av världen med på, tydligen. Specialavdelningarna är vaktade av inhyrda väktare, men såvitt jag förstår så slänger man bara in ett gäng zombies i ett sjukhusrum och låser dörren. Man kan ju inte direkt komma nära dem för att undersöka dem.
Jag försöker dela med mig av min kunskap till alla runt om mig, men blir mest bemött med misstro. Jag säger att man dödar dem genom att förstöra hjärnan. Mina arbetskamrater ojar sig äcklat och hävdar att vi inte ska döda dem alls. De säger att de är sjuka människor som behöver vård! Stackare, de förstår inte. Om de försöker ta in en zombie för vård så kan de räkna med att bli en själva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar